elinandjoerginlajolla

Till att börja med ett stort TACK för era fina hälsningar och lyckönskningar. De värmde våra redan varma hjärtan.

Den stora dagen passerade snabbt men det är inte över för det. Det är nu som det börjar. Precis så känns det.

Ett par dagar har gått sedan vi blev man och fru. Det infinner sig en magisk känsla i kroppen. Även om det egentligen kanske inte förändrar så mycket mellan oss, vi är dom vi är, vi är det par vi är, trots att vi ingått äktenskap. Men ändå kan jag inte skaka av mig känslan av att vi nu, med ens, delar en helhet och enad front som vi tidigare inte hade. Det känns äkta och på riktigt och det är så himla vackert.

Vi kommer att dela allt tillsammans. Vi kommer att dela det fina men också det svåra. Ingenting av den vetskapen skrämmer. För jag Elin, jag vet att jag kan inte ha en finare man vid min sida.

Vår vigsel skedde i all enkelhet på borgerligt vis, men det var så så romantiskt. Solen strålade och varma vindar smekte oss. Klockan var endast 10 på förmiddagen en måndag morgon i San Diego. Vid havet. Det var bara min man och jag, där och då under cermonin. Så kändes det i alla fall. Tid och rum stod stilla. Det var en vigselförättare på plats förstås. Ett vittne och hennes lilla liv var också där. Men vi hade bara ögon för varandra.

Nu fortsätter vi att ha bara ögon för varandra och vi har i och med detta delat den finaste studen i vårt gemensamma liv. Där och då. Vårt minne för alltid.

Några rader om saknaden. Det var en stor saknad att inte föräldrar, släkt och vänner var där med oss under vår stora dag. Men i all hemlighet gjorde vi detta och ingen ska känna sig bortglömd. Vi hoppas däremot att vi ska få äran att få fira med alla er, en annan dag.

Det är märkvärdigt häftigt det här med att bli man och fru. Det inser vi nu.

JA, vi bungyjumpade!

Det var pirrigt i magen, skräckblandad förtjusning, nervöst och alldeles alldeles underbart.
Det verkar som om gummibandet höll och vi klarade hoppet.


Vi hoppas bandet håller hela livet.

Tänk på oss idag. Lite extra mycket kan ni väl tänka på oss idag. Vi är nervösa och ert stöd långväga ifrån, behövs.

Varför är vi nervösa?

Jo, det ska ni snart få veta.

KRAM&KÄRLEK


Horse and carriage.

Vi är lite nervösa idag. Och förkylda. Typiskt. Imorgon ska vi båda göra något som ingen av oss ha gjort förut. Åtminstone vet jag att jag inte har gjort det. Vad det gäller min älskling? Jag tror det är första gången för honom också.

Fortsättning följer.

Vill man vara fin får man se ut som en dalmatin!

Tycker i alla fall jag då. Någon i min närhet ratade denna blusen totalt - men jag trotsar och bär den glatt. Visst är den fin? Visst?


Köpt på H&M här i USA!



"Vaddå genomskinlig?" Nu förstår jag inte vad du menar...

Vi har varit och gjort lite ärenden denna lördag. Konstiga ärenden. Surrealistiska ärenden. Ja, det är lite fuffens på gång och jag kommer att skriva mer om fuffensämnet snart. Jag vet att det är fräckt att skriva A men inte skriva B. Men det är ju spännande också, eller hur?!
Min stackars J är inte pigg och det har varit jobbigt i värmen för honom idag. Åkte på någon släng i onsdags och det har inte riktigt gett med sig. Lilla karln. Ja, han är liksom lite mindre nu än andra dar. Det blir nog snart bra ska du se.

Ska faktiskt lämna denna varma grotta till lägenhet och lämna bloggen. För en stund. Likt ett barn har jag skött om bloggen intensivt sedan igår. Ni får gärna säga vad ni TYCKER om den. Ja jag ber om det.  Snällt ber jag. Kan dock tänka mig ni gör annat en lördag än hänger här inne.

Sitter i alla fall och väntar på att vi ska bli klara (läs; J ska bli klar).

J, min man to beeeee. Han står inne på toaletten och är argt som ett biiiii. Han rakar av sig skägget (snyft) och det tar verkligen tiiiiiid. Rakapparaten funkar inte i amerikauttaget och han rakar för hand. Eller för hand, han tar hjälp av en hyvel. Men det är mycket skägg som skall falla och han har snart stått där inne i en timme. Han kommer ut då och då och skäller (på mig av nån anledning) och rusar sedan in till toaletten igen. Det hela ser väldigt roligt ut eftersom det är rakat lite här och lite där, väldigt osymmetriskt, och tussarna yr. Jag sitter här och skrattar åt honom och det gör honom ännu mer arg.

Min älskling. Det är inte lätt att vara en man. En man som dessutom har skägg.

Hejdå skägget.

Ok. Jag lovar. Ska försöka lova. Nu ska jag inte nämna det där ordet (etno) på väldigt länge. Jag blir lätt sån. Liksom manisk. Men så åkte detta linnet på och så åkte ringen på och guess what: etno is the style.





Handen är som ni ser helt naturlig och avslappnad (inte alls en knytnäve redo att slå).
Etnolinne. ETNO. Från H&M.

Ring?
Då jag ändå är i farten att "etnofiera" bloggen slänger jag in några bilder på min nya ring. Passar temat. Den är både ful och fin tycker jag. Lite för mycket och överdriven å ena sidan men å andra sidan så turkos, skön och len.


Hand + svullen + svettig + prinskorvfingrar + ring.

Nu jäklar bygger jag om!

eTnO blogg (??) is on the run.

Nu har jag haft semester och ledigt tillräckligt länge. Nu får det vara nog. Nu ska jag sätta fart. Genom att skriva om det här inför era ögon så sätter jag mer press på mig själv men det kanske även resulterar i att ni kan sätta press på mig. Varsågoda. Ni får lov. Pressa på. Heja på.

Men sakta i backarna. Liiiite till ska jag låta den kreativa delen av hjärnan (om jag nu har någon sådan del) vara inställd på pausläge. Lite till ska jag nöta på sofflocket. Nästa vecka börjar arbetet. Då ska jag börja (eg. fortsätta, har ju kommit igång en liten smula) på mitt lilla pikanta projekt i skrivande form.

Så, då var det bestämt. Då säger vi det. Stramar åt tyglarna och schemalägger skrivandet. På måndag börjar jag jobba. Nej, på tisdag får det bli. Är upptagen på måndag. Faktiskt.

Men så funderar jag på detta: Hur skriva utan att bli klyshig? Hur skriva utan att upprepa de där orden som redan är skrivna? Hur skall läsaren fångas i första anblicket, på första sidan, helst i första meningen? Hur drömsk och filosofisk ska texten vara? Hur romantisk ska storyn bli utan att den för den sakens skull blir löjlig?

Och så en reminder till mig själv: Kopiera inte andra. Kopiera INTE andra.

 

Och till sist: VAD i hela världen ska jag skriva om och vad vill du läsa om?

 

Kanske du vill läsa om sagoprinsessan som bor i det här slottet?

 

 

Tittar vi lite närmare på vårt "minnesmonument" (ingen är ju död TACK OCH LOV men det här är vårt monument av minnen ändå) ovanpå spiselkransen (heter det så?). Det är inte bara minnen utan även småsaker och sådant som relaterar till vilka vi är - från tiden innan vi åkte hit - kan man kanske beskriva det som. Eller nåt.





"I drömmen kunde hon flyga. I drömmen kom hon åt att damma där hon aldrig annars kom åt att damma". / Jan Stenmark


Det kom ett vykort med posten en dag. Det fick direkt en given plats på "minnesmonumentet".



En handskriven lapp som jag en dag fann i min skrivbordslåda på jobbet. Lappen fick hänga med över atlanten. Det är kärlek så det osar om det. En liten rad på ett stort pappersark. Stor kärlek.

Skor är ju något jag diggar. Mycket. Får inte nog av. Senaste tillskottet var de vita Conversen. Tänkte att jag nu ska visa er vilka gosingar som blev mina innan dom.


Någonting som heter moccasin kan inte vara annat än skönt att gå i.





Om dom är sköna? JA.

Päronen E. Gav oss idag beskedet att dom ska komma och hälsa på oss. Biljetten är bokad i december. Det betyder att det blir en solig Julafton i år och inte särskilt mycket snö. Det ska bli så roligt att få visa er allt det här. Välkommen i massor.


Helsingborg, sommaren 2010.

Törstiga intog vi detta café som bedrivs i ett gammalt hus mitt i ett villakvarter. Free WiFi lockade också. Det var på den tiden då vi inte hade internet hemma och vi tog alla chanser vi fick till lite internetsurf.


Online.


Charmigare i verkligheten. Fotografen har inte fångat känslan här.

Det här var en fin utflyktsdag med hoj till havet (no kidding - till havet). Bird Rock och Mission Beach. Den dagen fick Taco kiosken vårt celebra besök.


Superhojarna.


Det här huset blev vi lite avis på.


Fint läge. Sjötomt skulle man kunna kalla det.











P-A.


Blottar kala fläcken. Herregud!!!


Här trivs han.

Kan ni börja förbereda er på. Nu äntligen har fotona taget med kameran lagts in i datorn. Det tog ju sin beskärda tid. Bättre sent än aldrig är ett utrryck som jag köper rakt av. Så. Bättre sent än aldrig. Eller hur?

Börjar såklart fotoexplosionen med två förtjusande bilder på... gissa, kan ni gissa?!

Ja. Alldeles rätt.

Foton på MIG!

Men inte bara.

Detta är bara början. Det kommer mera efter detta. Och han den andra kommer inte komma undan. Så låt oss gå tillbaka i tiden alltså och jag kan då och då slänga in bilder från dessa 3 månaderna vi har varit här.


Färskt foto. Från fredagen 19 augusti. Befinner mig på hajk (hike) tillsammans med svenskan jag hänger med här, med flera. Platsen heter Torrey Pines. Namnet kommer utav trädet/granen som heter Torrey Pines. Borde kanske fotat den där granen men det blev inte så. Här blickas det söderut.


Pacific Ocean mina vänner. Här blickas det åt öster? Kameran riktad mot söder.


Brudarna.


I detta område varnas det  friskt för rattlesnakes (skallerorm på svenska eller klapperslang som en liten norsk gutt ropade - och skrämde slag på oss - såg han en månne? ). Vi tror i alla fall att vi hörde ljudet av ormarna, det lät ungefär som rrrrrrrrrrrrrr rrrrrrrrrrrrrrr rrrrrrrrrrrrrrr. Ja ni förstår.

Denna lördag (ja herregud det är helgtime i g e n... något sjukt har verkligen skett med tid och rum) har vi haft det skönt och gosigt. Vi lapade sol och surfade bräda vid havet/i havet på dagen. Pasta Pesto till middag som J lagade till så gott så gott. Mörka chokladbitar halkade ner till efterrätt. Filmen The Royal Tenenbaums ska vi se NU.


Precis hyrt filmen!


Nya dosor också.
Det blev trots allt de vitaste vita. Vill ju inte sticka ut
från mängden. "Vitt is the shit".


Ni som kikar in här kanske tänker, om ni tänker i de banorna, att det är ju mest bara
den här fröken (på bilderna ovan) som syns i den här bloggen. Det har sina skäl vill jag
härmed förklara. Han den andra VILL inte vara med. Ibland tvingas han in.
Jag själv - jag är en linslus. Ni får ta det.

Så ljuvligt, vackert och paradislikt. Del Mar är en mycket fin del av San Diego.

DIT (se hit: http://www.delmar.ca.us/default.aspx) ska vi åka med er som på besök skall komma!

Vi hittade ett mysigt café (restaurang) där på höjden av Del Mar. Så här kan det se ut då man fikar där.


Brewed Coffe with Milk.


Green tea till mannen med de vackraste tassar jag någonsin skådat.


Rättar till. Hatten smälte in bra i miljön. På nå vis.

Americana restaurant var mysigt att besöka tycker vi dårå.

Vår WalkInCloset!




Till höger hänger mitt, till vänster (bakom dörren och inget att se jag lovar) hänger J:s. I vår walk in closet trängs Gucci och Prada med Louis Vuitton.

Eller hur var det nu?

Gräsligt minne som förtjusar.
Då jag känner doften av nyklippt gräs.
Drar mig tillbaka i tiden och till något av alla sommarlov.
Vaknar i ett varmt rum av ljudet från den brummande gräsklipparen.
Den friska doften av nyklippt gräs letar sig in.
Det var pappa som klippte gräs.
Oftast.

Det kliar i näsan nu. Någon klipper gräset här utanför.

Tisdag vid "nooon".

Det är varmt i San Diego idag. Hela veckan. Svetten rinner och far. Flämt, pust, stön.

Fått lite gliringar. Positiva sådana. Det där om att skriva. Men jag har skrivkramp. Det lossnar väl snart? Jag har i alla fall börjat på något. Det är en början. Kanske jag bjuder på en rad eller två. Ger ni mig feedback då?

Idag ska jag barnvakta en Liv. Det ska bli spännande i värmen. Vi ska hålla oss i skuggan tänker jag. Men Liv är ett barn och barn bestämmer.

Fortsätter att trotsa seden dit jag kommer och mular knäckebröd just NU (det jag köpte på IKEA). Gott. Med ost och paprika på. "Gott gotti gott gott". Den reklamen var rätt dryg tycker jag. Carlshamns mejerier va? Blekinge...

Snart skeppar jag hit er.



Såå klart saknar jag Er alla andra också - mamma, pappa, vänner! Vi måste ses snart!

Idag har vi varit uppe på Hillcrest som är en stadsdel till San Diego. Hillcrest bjöd dagen till ära på folkfest i form av en salig blandning av lack, läder och barnfamiljer. Där var en marknad med krims krams till salu, ja sådant som hör marknader till, och en livescen. Hillcrest är är erkänt och liberalt inom gaykulturen vilket jag har nämnt tidigare i ett inlägg. Det blev en härlig dag med öppet klimat och högt upp till himmelens tak.

Tack för idag.




"Hillcrest is well known for its open diversity and locally owned shops, including clubs, cafes, bars, restaurants, trendy stores, among other specialty shops. Hillcrest has a high population, reflecting to other communities in San Diego, it has a large active gay, lesbian, bisexual and transgender community, also known as LGBT."
( Foto och text: http://www.foreclosedsandiegohomes.com/san-diego-communities/hillcrest/)



Jag blev med krimskramshatt. Många hattar av denna sort såldes på marknaden.




(Bild: www.toppun.com)

Fröken A var ute på promenad och hennes ögon dras till en grafittimålad vägg. Hon läste:

OROA DIG INTE FÖR DET LÖSER SIG ÄNDÅ ALDRIG.

Fröken A skickar detta till mig och hon inser att det kanske inte är uppmuntrande ord? Men däremot befriande, på något sätt. Jag är mycket benägen att hålla med.

Det är så älskvärt och klockrent att få detta av fröken A. Det är på allvar därför jag älskar dig ska du veta.



(Bilden fann jag på Google. Sökord: Rosa)

Ack så skönt. Bara vara. Allt rör på sig i sakta mak. Frukost på sängen. Varsin dator och uppdatering med omvärlden. En skön morgon enligt oss.

Paganinikontraktet. Av det pseudonyma författarparet.

Blir sugen på att läsa deras första bok Hypnotisören också. Någon som läst den?

Vi har hittat en mexikansk liten kiosk som bjuder på de mest godaste burritos. Vegetariska alternativ finns, förstås. Vi var där igår. Bussresan tar nästan 40 minuter dit och 40 minuter hem (ja, lika långt dit som hem alltså) men det är värt varenda minut på en trång svettig buss. Det är billigt också. Superbilligt. Supergott. Tyvärr får jag alltid ont i magen efteråt. Men skyller det på magen. Inte på maten eller stället.


Jag ställer upp på en mat-i-munnen-bild. Glupskt.


J tittar på menyn och undrar: har dom pommes???


Pryd som han är, ingen mat-i-munnen-bild. Däremot knipa ihop den till ett
russin, det kan han! Söta Stor-J i sin favoritskjorta (för er som inte vet och inte
har sett den förut...).

En vision. Visst är det bra att ha som några av er sa. Det förgyller ens dag. En sån där vanlig grå dag. Tänk, ens vision kanske kan leda till att man gör drastiska förändringar - det hoppas jag. Jag är dock rädd för att jag är den jag är och att jag inte kan mer än så här. Att jag kanske heller inte kan vara någon annan Elin än den som ni känner. Yrkesmässigt men kanske även privat. Är rädd att det synonyma ord som passar bäst in här, är ordet utopi.

Det betyder: Outförbar tanke.

Erkänner här och nu. Jag är rädd, feg och mesig. Det händer ingenting. Jag har ALL tid i världen. Och jag är; tanklös, okreativ, trött av värmen, seg och går på sparlåga. Gör annat. Ägnar tiden åt annat. Än det jag kanske borde.

Det är väl också bra? I och för sig. Var sak...

Jag vill förklara det som att det går i "faser" sedan vi kom hit. Första fasen krävde allt det första fixet och att sakteligen skapa sig ett hem. Det innebar också allt pappersgöra och trubbel med byråkratin. J kom igång att jobba lite försiktigt och trevande. Andra fasen innebar att vi landat lite mer, J kom in mer och mer i jobbet, vi började se oss omkring mer än vad vi först gjorde men lade också tid och energi på körkortet. Tredje fasen är nu. Nu då jag umgås allt mer med folk. Det talas svenska och det talas engelska. Salig blandning. Nu sätter vi också igång att leta oss en bil. J jobbar fortfarande på, på sitt håll. Denna fasen kräver också, mycket. Det tar.

Kan det få vara så här utan att jag går här och grämer mig? Fastän att tiden går. Får det vara så? Det har redan gått 2,5 månad sedan vi flyttade hit och jag är kanske bara en stor jävla latmask innerst inne?! Kanske inte har det som krävs? Kanske inte är tillräckligt nyfiken och levande?

Eller, kan det få vara så att det kanske är den fjärde fasen. Eller till och med den femte fasen. Som är den som bjuder på lite mer engagemang från min sida och då syftar jag så klart på något som kan leda mig framåt - till min vision.

Det kanske inte är dax ännu. Helt enkelt. Och jag måste lära mig att stå ut med det?

Synonymer:

Syn
Hallucination
Hägring
Uppenbarelse
Drömsyn
Framtidssyn
Drömbild
Utopi
Idealbild

(Enligt www.synonymer.se)

Jag har definitivt en vision.

Ny bikini. Äntligen.
Har verkligen letat bikini här.
Ville ha en som inte var föör mönstrad. Det är ju väldigt mycket etno-style på allt numer. Så även på bikini. Det är fint och så men jag letade en mer tidlös bikini. Tänkte mig något brunt eller rostigt orange. Något mörkare toner alltså men inte svart. Igår gick jag in till butiken SURFDIVA på La Jolla Shores och tänka sig. Där hängde ju "min" bikini. Inte helt gratis. Faktiskt inte alls.


Tjusig påse - och i en tjusig påse ligger sällan något billigt?


Nu är den definitivt min. Plommonlila med vita "stenar" på bikinibanden.

Inte.
Inte då det kommer till stajlen på denna bloggen i alla fall.

Är det bara jag som inte förstår?
Vilken "bloggskola" har ni andra gått i?
Jag förmår inte. Jag kan INTE. Jag har försökt nu men det händer inte ett skit. Ska man av sig själv veta vad diverse kodmallar betyder? Är det medfött? I så fall föddes jag utan.
Tills hjälp och stöttning erhållits har jag i alla fall ändrat till ett annat "tema" som blogg.se bjuppar på. Tycker det ser ut som en våg. Passar väl bra in med tanke på. Inte sant?

Sitter här med fruktansvärd huvudvärk. Mest beror det nog på att jag av någon anledning struntade i morgonkaffet imorse. Den viktigaste på hela dagen. Sakta men säkert kom huvudvärken knallande. Kanske det även beror på att jag har varit på IKEA med 3 mammor, 3 barn utanpå och 2 barn inuti (tvillingar i magen). Stohej och trevligt. Så skönt att få prata svenska mellan varven, då en av kvinnsen är svenska. Som jag! Trevligt med umgänge och tillvaro på kända marker bland Ektorp, Ludde och Gosa.

Handlade lite till lägenheten som ska sätta färg på tillvaron i ett annars väldigt vitt/beige hem.


Köpte bland annat dessa 4 bordstabletter. "KLISTRIG". Genast lite mer
tillpiffat och hemtrevligt.


IKEA food bjuder på en hel del igenkänningar. Det här fick följa med hem idag.
Lite synd att chokladen bara fanns på rulle men åh som den smälter i munnen, ändå!

Vi ställer upp och vi hoppas fler gör det. Varenda liten krona gör så mycket i det stora hela. Gillar idéen med att skänka en timlön. Tyvärr är det ibland det som behövs för att folk ska få ändan ur vagnen. Att konkretisera välgörenheten på det viset. Leder det dessutom till att fler vaknar upp och tänker att "jamen det är klart jag ska skänka en timmes lön". Då är det ett fantastiskt koncept.

Besök gärna Läkare utan gränsers hemsida. Följ länk:

http://www.lakareutangranser.se/timme

Skandinavisk hud fick sig en smärre chock att landa här mitt i stekande sommarhettan. Då jag har lätt för att bränna mig måste jag vara extra aktsam. Denna lilla miniflaska med faktor 30 är perfekt att ha med i väskan och man kan dutta på då det behövs. Efter en tid här har jag också märkt att läpparna tar stryk. Om det är pga solen i sig, vete fan? Men lypsylen med faktor 45 håller munnen mjuk och skön. Som bonus luktar (och smakar) Hawaiian Tropics produkter dessutom väldigt gott.

Och alla andra har ju. En fin blogg! Jag sitter och läser andras bloggar med stor barnslig avundsjuka. Varför är jag så dåligt insatt att jag inte kan fixa till min egen??? Det är så tråkigt med detta standardformatet som blogg.se bjuder på. Min J har dock lovat att lotsa mig i denna djungel av koder i tematiken och kanske, förhoppningvis, kan denna bloggen bli tillpiffad. Blir så ledsen varje gång jag ser den. Ni andra gör det så bra och tack för att ni kikar in på min "fulblogg". Nåja. Nu är det kväller och idag har varit en ordentlig slappardag. Sega att komma utanför dörren hela förmiddagen. Till slut förmådde jag att snöra på mig träningsskorna och gick en promenad, det som har kommit att bli min klassiska runda, medans J tittade på en Surftävling från Huntington beach som sändes live på nätet. Framåt 5-tiden åkte vi ner till havet. J surfade och jag badade. Det var så friskt och skönt! Tog tillfället i akt att smygkika på en vacker bröllopscermoni som hölls på beachen. Otroligt fint att gifta sig på det viset. Men det är inget för oss. Vi ska gifta oss ute på havet - sittandes på varsin surfbräda. Och nu. Nu jäser pizzadagen och till pizzan ska det avnjutas rött!

Gröna nyanser kan antydas.
Gjorde en färgning för att bli mörkare och de vitaste slingorna fick sig en törn.
Kommer kloren att angripa nu?
Är rädd att färgningen tillsammans med all klor i så väl pool som vattenkranen/duschen kommer göra det värre.
Har googlat och fann dessa produkter från Lanza som visst ska vara bra:



Swim and sun.


Clarifying.

Då är frågan vilket av dessa två som är bäst?
Båda skall rengöra håret från metaller, klor osv. Swim and sun verkar dock vara något mer UV-skyddat och passar kanske bäst i detta klimat?

Erfarenhet, någon?


(Bilder från www.lanza.com)

Veckorna rasar här. Det är inte klokt faktiskt. Minns det som nyss då vi satt där och flabbade i biostolen och det var förra fredagen. Att det är fredag betyder att snart är det helg och det betyder att J snart får gå hem från sitt arbete och vara ledig i två dagar. Alltid en skön känsla. För oss båda.

Igår fixade vi det förresten. Körkortet. Uppkörning med hyrd bil. Man gör så här i Californien, man tar sin egen medhavda bil till uppkörningen. Du kör dit med eller utan körkort och du kör hem med eller utan körkort.
Vi hade en varsin tid inbokad på eftermiddagen. Det blev en väntan på 1,5 timme i hettan innnan det äntligen blev vår tur. Då hann man ladda upp nervositeten rejält med andra ord. I alla fall jag Jag är så töntig. J körde först och kom tillbaka med nöjd min. Sedan blev det min tur. Har haft körkort i Sverige i 13 år men ändå var jag som ett asplöv inombords. Jag höll dock masken och klarade testet.

Vi firade, att vi varit på DMV och hämtat vad som tillhör oss (internt), genom att nyttja den hyrda bilen hela dagen och kvällen. Vi åkte till ett Outletcenter vid mexikanska gränsen (jaa det är tipset av en kollega! vi hamnade där till slut alltså). Ser fram emot att åka över till Mexico inom sinom. Igår höll vi oss i skinnet och stannade på the safe side (?). Blev lite shoppingfynd till herrn men inget till mig. Tro det eller ej men jag har blivit kräsen. Eller kanske det kallas snål? Bevare mig väl.





Det är roligt att köra bil!


Inga kläder! Inte konstigt jag blev godkänd......................


Pump up the volume!


Bilen! Jag vill ha den. Fast inte en röd. Svart kanske. Svart är sexigt.

Såg att min vän Miah länkat till min blogg från sin blogg. Miah kämpar tappert med det postgravida. Jag tycker förvisso att du borde ha kämpat klart nu och vara stolt över det du åstadkommit redan nu! Du är jättefin. Men å andra sidan vill jag inte sinka dina planer och be dig sluta nu. Det är beundransvärt med ett mål och jag tror din envishet kommer ta dig precis dit du vill. Och dit jag vill komma gällande länkningen är detta; via Miahs blogg med diverse träningsuppslag och lchf kost - möts man av min blogg som bjuder på kakor! Jag kände i denna insikt att nu är det dags för mig att skriva ett nytt inlägg.

Slutligen, yo go girl! La Jolla (och jag) ser fram emot att ta emot dig öppna armar.

Kontrar jag med.


Jätteblåbär.


Hoppas det ska smaka med en liten kaka.

Det tycker jag då semlor inte är mycket att ha!

Har ju litegranna tagit tag i det här med träning sedan vi kom hit. Det går inte att bo bredvid ett gym, en tennisbana och pool (även om det inte bedrivs särskilt mycket sportsliga aktiviteter i poolen, mest plask och lek) och inte nyttja situationen. Så, jag nyttjar situationen och försöker att hålla det till 3-4 gånger i veckan. Jag vill inte överdriva träningen efter att ha varit en strandad säl i ett par år. Tar det pö om pö. Mest blir det jogging, både utomhus och inomhus på löpbandet (då det är för hett ute eller sent på kvällen då flickor inte ska vara ute ensamma). Crosstrainern har jag svårt att slita mig ifrån också. Passionen för crosstrainern har funnits i många år och jag blev rent ut sagt lycklig då jag fann 3 stycken i vårt gym! Har börjat lyfta lite skrot också. Hantlar på 8 kg, det är vad jag förmår. Armar, axlar, rygg. Mage får också sin beskärda del.

Vardagsmotion får jag/vi i form av promenader, cykling, tennis och surfing (läs; J). Tennis är superkul och jag är glad över att vi köpte varsitt tjusigt racket!

Idag blev det powerwalk eller PW som de världsvana säger.

Mår som jag förtjänar. Det var lite för hett idag. Mitt på dagen.




Nya träningslinnet på. Sporty sporty.


UPDATE: inser att klockslagen på inläggen inte stämmer överens med verkligheten. Bloggen går efter klockan på datorn, det vill säga svensk tid.

Kommer över mig ibland. Det är ju nästan som hemma.

Katalogen med stort K kom med reklamen idag.


Fotat med nya appen Hipstamatic/Retro Cam (för Android). Ramen är sådär va.

Kanske inte just för tillfället. Nu är det klart att demokraterna och republikanerna har enats. För nu.

På P3 just nu. Radioprogrammet jag just nu lyssnar på heter så. Verkar sändas svensk nattetid alltså men ni sover säkert gott och jag lyssnar åt er.
Appråpå sömn. Blir så trött här i Calif. Det är väl värmen. Det är så skönt att ta en tupplur på eftermiddagen och så stiger jag upp innan J kommer hem från jobbet och då vet han ingenting och tänker säkert att hans tjej hon är så fräscht utvilad jämnt. Det är mycket den killen inte vet.

Tänkte berätta för er vad vi gjorde i lördags. Då var vi här http://aquarium.ucsd.edu/. Där fick vi hälsa på fiskar och andra levande varelser som finns här i havet alldeles utanför La Jolla och San Diego. Det var en hel del kan jag säga, som gömmer sig under ytan. Gulp. Nu blir det bara strandhäng hädanefter.
Jag hälsade på en Sjöborre. När jag gav den mitt finger så kramade den lite lätt om fingret med sina taggar. Märkligt väsen. Sjöborrarna är mörklila och vackra att se på. Tydligen är det en delikatess ockå. Låter lite konstigt men det är sant. För en tid sedan var vi på en marknad och fick då se hur en fiskare skar upp sjöborren och plockade ut... det som anses vara gott och ätbart.


Sugen?

På akvariumet finns tusentals arter att beskåda. Allt från minihajar till sjödrakar. De mest faschinerande var nog trots allt sjöhästarna. Det är något magiskt och sagolikt över dem.


Gnäggar sjöhästen?


Seadragon 1.


Seadragon 2.

Nu till något trivialt, kan tyckas. Men det är sådant jag går och tänker på och förbannar mig själv över!


Den här arten diggar sepia och saknar plattång.

Det finns en del saker jag grämer mig så fruktansvärt mycket över att jag inte tog med mig hit:

* Plattången (nu ligger luggen som en ostylad tjock vägg (?) på pannan och övriga burret burrar)
* Moheda träskorna (stor sorg och mycket saknade, ska aldrig mer lyssna på "han" i packningssyfte)
* En svart kjol, har en specifik i åtanke...
* Vissa smycken
* Anna O. överkastet (det är sant! hade gjort sig bra här)
* m.m.

Ytligheter endast. Jag vet. Men det är sådant som faktiskt hade kunna följa med.

(Det är inte jag som tagit fotona på djuren. Fann bilderna genom Google).