Förlåt.

Nu har jag gjort er besvikna igen, kanske?
Det har definitivt fått mig att inse att denna bloggen långsamt men säkert gått mot sitt slut - och nu mött det.
Tack för tiden vi hade tillsammans och att ni orkade hänga med i ett allt för dåligt uppdaterande.
Kram, E

Tellus tellus.

Då det förmodligen inte är så lång tid kvar här i denna staden, eller i detta landet för den delen, så försöker vi klämma ur så mycket vi bara kan. Vi tar vår silver(b)il på små turer var och varannan dag.

Igår firade vi oss två litegranna och det var fint. God mat och god dryck. Som sig bör. Är det något vi ägnar oss mycket åt är det att äta på härliga restauranger. Hobby skulle man kanske kunna kalla det. Idag är vi coffe-shop-hoppers och kombinerar kaffedrickandet med jobb och framtidsplanering. Det är inte meningen vara hemlig och inte heller hålla på att älta detta med att inga beslut är tagna, ännu. För det är helt enkelt så - inga beslut är tagna. Vi får däremot mer och mer ideer, vilket är bra och jag som är av den impulsiva sorten, ja inom mig hoppar det och far. Vill allt, på en gång. Kommer givetvis berätta mera då det finns konkreta uppslag.

Så jäkla onödigt att skriva sådant (se ovan) i huvudtaget? Ja det kanske det är. Men å andra sidan så är det ju ett uppdateringsforum detta. Och det här är vad uppdateringen kan bjuda på. I dagsläget.

Vart vi än hamnar så gör vi det tillsammans.

Mina kära 2.

Wow. Igår hade jag 2 följare! Hisnande nyfiken över vilka ni är!
Ni tror kanske jag är ledsen för detta. Nej då. 
Och vet ni vad. Jag kämpar tappert vidare här. Skriver på.

Kanske kommer nya dörrar att öppnas snart. För oss. Vi får se, vi får se. Vi tar det an. Men tiden går och snart är det mars. Sedan blir det april, inte särskilt förvånande och ett tu tre så är det sedan maj.

Nåväl.

Försökte ta en bild så att ni kan få en skymt av lilla lägan vi bor i.

V-rum. Huvudet i vägen för bordet.
Öppna spisen och heltäckningsmatta. Som gjort för romantiska hemma-
kvällar.
Somrigt överkast. Vårt Anna O substitut. Får nog följa med hem.



Huvudet inte i vägen för bordet.
Brädan är till SALU. Förresten. Intresserad? Hör av er.

Stackare kanske ni tänker. Spartanskt så det förslår. Ingen TV!!!
Bara en sån sak.
Nej vi har ingen TV. Istället sitter vi i soffan och glor på den där brädan i hörnet.
Kväll efter kväll.
Men. LESS is MORE. Som det heter. Less is more.

Sessan är här.

Monark eller ej.
Kan inte låta bli att skriva en liten rad om den nyanlända tronarvingen.
Estelle ska hon visst heta. Estelle kommer från namnet Stella. Det är himla fint tycker jag och passar en sessa. Både som unger och gammel. Visst, tankarna härleds till "Estrella". Men det får folket och sessan Estrella ta, jag menar Estelle!

Har ju ingen aning om hur sessan ser ut, men på något ungefär, så här kanske...

What about Grand Canyon?

... Las Vegas. Yosemite. San Fran. Hela jävla Historic Route 66. Och så New York och mer därtill. Där uppe längs den kusten. Och så vidare. Och så vidare.


Barnvakt.

Och sitter vid datorn?! Kanske ni hinner tänka... men det är inte så farligt som det ser ut. Det är helt ok anser jag. Den lilla sover middag. Jag önskar att hon vill vakna snart. Det blir så mycket roligare då. Det är ju därför jag är här, för att vara med henne och leka med henne. Vaknar hon inte snart kanske jag går in och sjunger för henne... då borde hon vakna. Tills dess roar jag mig med denna nyfunna vän:

Den politskt korrekta dockan är också med på ett hörn.

Hihi, förresten tack för att ni gjort er till känna. Pillan kan jag ju lita på i vått och torrt. Men ni andra, skönt att några av er ännu är kvar här och hänger med oss.

Det är vårligt (t.o.m. sommarvärme just idag) härligt här i San Diego nu. Körsbärsträden står i blom. Och allt sånt där gör det så svårt att bestämma sig! Alltså, inga beslut tagna ännu. Och det är nog mest jag, som måste ta och bestämma mig. Hua ligen.

Nej, nu går jag och skrämmer den lilla till liv.

Vilka är ni?

God morgon, mina TRE följare och läsare?

Herre min dar jag förtjänar då denna behandling.
Ni var väl inte inte så många fler innan. Men jag inser absolut att jag har tappat er på vägen.
Huvudsaken med denna blogg, varför den finns till, är för er där hemma. Och om ni 3 är mina vänner eller innefattar mina föräldrar - då har jag ändå lyckats.

Hoppas att ni arma krakar finner lite glädje i det jag förmedlar här.

Här fortsätter det att tänkas så det knakas. VET INTE VAD JAG VILL. Vad VI vill.

Bo kvar här i det stora främmande landet långt borta?
Eller flytta hem.

Färgvalen indikerar på att jag längtar hem till "du gamla du fria". Verkar inte bättre.

Inte meningen att se SÅ bedrövad ut.





The night is blue.

And so are you?

Nej det får vi inte hoppas.

Jag tänkte i alla fall smyga ut i blå skrud denna fredagkväll. Hoppas att den blir allt annat än blå och att - den mer gärna förgyller.

Hemma i Sverige har er fredagkväll redan passerat. Hoppas den var fin mina kära vänner.



"Inte ett moln så långt ögat kan nå."

Joo hoo åå råå!
Regn, storm, moln, kallt. Californien kan visst vara som Karlskrona ibland. Felsägning av mig i dagar som dessa då det blåser. Igår; "ja nu när vi bor här i Karlskrona". Vadan detta? Riktigt så hårt blåser det inte.
Inte en dag över 30...
Ok då. Kanske. Trots allt.
Undrar vad jag håller på med idag. Vart befinner jag mig. Mitt i karriären? Eller i början av den eller kanske rent av i slutet? Hänger ni med i resonemanget?

Los Angeles, hurra.

Åh tidig morgon. Inte min bästa gren.
Samtidigt så skönt, efter ett tag, då man varit vaken en stund och sträckt på sig. Dagen gryr och kroppen vaknar. Mycket hinns med och klaras av.
Idag tar vi Silver(b)ilen och tutar och kör upp till LA LA land. Där ska det ska firas helg och firas födelse.
Återkommer här efter helgen.
Ha det så fint kära ni.

Skakar lite liv i den här bloggen.

Dra mig baklänges. Vad är nu detta? Ett inlägg på bloggen.

Vad härligt, vad roligt! Ny dator och sen så dansar det.
Mina arma läsare, jag undrar om ni är kvar och troget går in och kikar här och då och då. Jag hade slutat för längesen om jag vore ni. Men OM ni mot förmodan gör detta, sätt inte inte det där morgonkaffet i halsen är ni snälla.
Alltså. Skakar lite liv i den här bloggen. Detta får bli mjukstarten. Tänkte komma tillbaka snart igen. Lite kort, vad händer och sker over here? I det stora hela så påtar jag i min trädgård. Ja den där skriveriverkstadsträdgården dårå. Känner lust att starta en webbsida som är till för det fria skrivna ordet och för såna som mig. Såna som dig? Som tycker om att skriva och har en del på lager och kanske vill ta steget att dela med sig av detta. Gjort ett liten öppning till detta i och med Compose Corner men jobbar just nu mest i kulisserna med detta.
Och för er som undrat så, här kommer en lugguppdatering! Så här lång, eller kort, ja det beror ju på hur man ser det, är luggen nu.

Kanske detta betyder; Jag är tillbaka! Jag tror det. Vi ses snart igen.

Compose Corner - konstruktionsarbete pågår.

Jobbar lite med detta (composecorner.blogspot.com) numera. Välkomna över.

Nedlagd?

Nedlagd? Nej men en paus. Detta håller ju inte liksom. Så en paus men inte lägga ner. Etnobloggen är ju lite av mitt skötebarn då det kommer till layouten... ja, det är väl ungefär det med det. Så tänker inte avliva helt. Men. Följ mitt superintressanta liv i form av kvitter under tiden, istället. Kvitter på Twitter: @eledwe. So long.

På g.

Ursäkta för dåligt uppdaterande, igen.
Som vanligt så förstår jag verkligen inte vart tid och rum tar vägen??!! Det måste vara nåt amerikanskt påhitt...

Här har regnet ÖST ner titt som tätt den senaste veckan och det har inneburit mycket inomhustid som jag bland annat spenderat på campusbibblan men också, däremellan skurarna, så har vi befunnit oss en hel del vid havet och skådat väldigt stora vågor. Havet börjar förbereda sig för vinter och vågorna blir allt mer aggressiva och vräkiga. J har surfat som en liten galning och jag har lamt stått och tittat på (det är liksom inte de bästa förhållandena för en NYbörjare som jag just nu) från stranden. Nej, riktigt så är det inte, att jag fogligt står där och väntar och glor. Jag brukar passa på att sätta mig och läsa i solen om den strålar eller så går eller joggar jag en runda. Det är ljuvligt på stranden. Så klart.

Imorgon reser vi hem och idag packas det och fixas med det sista. Många viktiga "resepapper" och tillstånd hit och dit som ska kommas ihåg att tas med. Och så vidare.

Så kära vänner och familj, nu ses vi snart. Det känns väldigt väldigt bra.

Imorgon tisdag förmiddag lyfter vi från San Diego, mellanlandar i Denver och därefter vidare till Frankfurt. Kommer vistas några dagar i Tyskland och därefter flyger jag igen, denna gången till mina kära föräldrar i norrland. Efter lite norrlandsbris blir det Malmö för att hälsa på alla mina kärlekar där.

Vi ses! Snart, mycket snart.



La Jolla Shores. Numera allt mer folktomt. Annat var det i somras.
Hej då stranden, vi ses om några veckor igen.


På väg ut. Inte så stora vågor just denna dagen men solen var på gott humör.



Så här kan det också se ut. Lite gråare och kallare väder men med ett ganska friskt humör måste jag säga.
Att ligga som en säl på brädan går ganska bra. Det är svårare att ställa sig upp...

Ole dole doff.

Kinke lane koff.
Den här dagen har än så länge gått i städandets tecken. Känns bra. Det är faktiskt en lite bättre känsla här hemma nu. Det var inte som planerat dock. Hade tänkt åka till campus och förkoooovra mig som jag tycker om att kalla det, det som jag gör... men då vi snart ska åka iväg i 2 veckor kan det va skönt att ha lägenheten städad innan avresa. Så det så.

Satte ägg på kokning imorse och glömde helt av dem... hur kan det komma sig? Var i och för sig nyvaken och mosig (kan det vara en förklaring?) då jag satte på vattnet och lika fort glömde jag bort. Efter cirka 20 minuter (eller mer???) insåg jag mitt äggkok! Nu kanske ni tror att jag slängde dessa ööööverkokta äggen? Nej, jag åt till sista torra smula. Kan avslöja att gulan kunde liknas med en pingisboll. Jag lovar - den studdsade.



Ole... peta sig i näsan är bra...


... dole...


Doff!


Turkoise.

Ibland går allt i ett turkost skimmer.
Bara så där.
Bara för att.

Här vid havet.
Birds Rock.
Solnedgång.






I biblioteket snackas det som aldrig förr.

Vad hände med regeln? Det ska väl vara tyst i ett bibilotek? Jag trodde det var en regel. Självskriven.

Det är i alla fall dax nu.
Ska börja lira hockey och inte bara snacka.
Men jag sitter på helt fel ställe. Här är dålig karma.
Här är alldeles för mycket folk och tjatter.
Bibliotek kan vara en sån mysig oas. Men någon borde säga till dessa människor att hålla käften. Jag är kass på sånt. Att säga till.
Ska leta rätt på ett mysigt TYST café nästa gång.
Där människor kan skådas som kan berätta någonting för mig, bara genom att betittas.

Ni vet vad jag menar va?

Sitter du och studerar andra människor på håll, så kan du få se ganska mycket och förhoppnings ta del av deras historia. Självklart är det mycket som läggs i betraktarens egna ögon och fantasin får skapa den berättelse man tror sig individerna du betraktar, bär på.
Det är tjusningen tycker jag.

Fast är det att ta, utan att fråga?


Hej du glade!




Imse vimse spindel.

Trodde jag hallucinerade igår kväll då jag hade lagt mig. Tyckte det var något svart som ilade på mitt bröst. Det var där, men lika snabbt  var det inte där. La mig till rätta och släckte lampan och såg det igen trots mörkret. Något svart sprang över täcket täcket denna gång. Tände lampan och ja då. Långa ben och ganska så stor var den. En spindel i vår säng.

Tur för oss att ingen av oss har fobi då det kommer till spindlar. Värre hade det varit om det var ett... bältdjur.


Spider var så kvick så hann inte fota den innan jag försökte mosa den (men tror rackaren klarade sig undan, kanske ett ben kort, då den slank ner i en golvspringa). Men till er glädje har jag illustrerat hur den såg ut med alla ben intakta.

Ingen bil ingen frid.

Inte ännu.

Igår var det tredje dagen som vi var igång från tidig morgon till sen kväll. En aningens sanning med modifikation. Men det har varit tre dagar med energiskt letande. Det vill jag lova. Korrenspondensen med kära pappa har gått varm över Skype. Har aldrig snackat bilar i denna omfattning förut och jag tror pappa myser lite av att få höra sin dotter slänga sig med diverse bilfraser. Det inbillar jag mig. Eller så vill han allra helst stänga ner datorn, slänga ut den genom fönstret, då jag skickar länk efter länk efter länk med olika bilar till försäljning. Skämt och sido så är pappas råd ovärderliga för oss. Vi måste helt enkelt sätta oss in i detta med vad en bil egentligen innebär. Den ska inte bara vara hel och ren på utsidan minsann. Det kommer en hel del därtill.


Bilar, bilar. Alla dessa bilar. Om jag står mitt i vägen kanske en bil stannar (kör på mig) och föraren får så dåligt samvete att han skänker bilen till oss (till J).


Där fick jag fatt i något och hade inte ro att stå stilla längre. Var det en bil i sikte tro?


Bil vore frid.

Skriver några uppdateringsrader. Ni måste ju få veta vad vi pysslar med och dessutom ska jag skona er ifrån att mötas av galenpannan med hårtorken i högsta hugg var gång ni surfar in. För surfar in och kikar i bloggen gör ni väl vareviga dag???!!!

Vad pysslar vi då med?

Vi är i stor billetaranda och mycket av J's arma tid och min oerhört flexibla tid, lägges numera på att kolla på internet på olika cardealer sighter och även på en sida som heter Craigs List (påminner om Blocket). Min snälla pappa hjälper till så gott han kan, via Skype, med tips och råd då varken jag eller J är någon fena på detta med automobiler. Det är så mycket att tänka på ska ni veta. Detaljer, detaljer, detaljer. Och då vi dessutom befinner oss i detta landet... ja tro det eller ej, nu kommer ni  att bli förvånade... så är det en hel del byråkrati som tillkommer. Det är inte bara att köpa en bil och tro att man kan göra det hur som helst. Åh nej.

Har inte endast letat bil. Igår kväll såg vi på Gudfadern II. Eller jag somnade ganska snart. Tvåan är en helt ok rulle, men den är inte som försten. Det vet ju alla. Hyrde i god tro dvd-boxen med de tre filmerna just för att vi ville titta på alla tre filmerna. Men någon som hyrt boxen innan oss har förmodligen behållt den första filmen. Trist gjort. Vi båda har sett alla filmerna förut - men poängen var nu att beta av dem igen - från början till slut. Såå det förtog lite av effekten att inte få starta upp med guldkornet: The Godfather med Marlon Brando.

Vad har ni själva för er denna helg i mitten på september? Berätta för oss.


RSS 2.0