En helg i ätandets och filmens tecken.

Helgen har passerat i en rasande fart. Det har inte varit så vackert väder som det var under föregående vecka. Det har haft sin charm, ändå. Cafe', restauranger och film har helgen ägnats åt.

På fredagen bakades det en klassisker till kaffet. Morotskakan! och så såg vi filmen The Debt (från 2010) tillsammans med några vänner hemma hos dom.
På lördagen hängde vi på cafe' Bird Rock Coffee Roasters i ett område som heter just Bird Rock. Gott kaffe och några timmar vid varsin dator. Därefter bilade vi vidare till en avskedsmiddag. Dax för en utvandrad att vandra hemåt igen. Denna gång en kille som skall flytta hem tillbaka till Wales. Det bjöds i alla falla på italienskt gourmet då den är som bäst. Gnocci gnocci. Vino vino.
På söndagen fick vi äran att hänga med på kulturresa till ett indiskt kvarter. Detta tillsammans med vår nyfunna vän och south-indier Sandeep. En dröm att få käka indisk buffe' där ALLT var vegetariskt! Allt från Domas till Mango Lassi slank ner och smakade väldigt gott. Med Sandeep i sällskapet fick vi veta det mesta man kan behöva veta om indisk matkonst och många av dess kryddor. Indisk mat är väldigt uträknande. Varenda ingridiens tycks ha ett syfte för vår kropp och själ. Måendet i sin helhet alltså. Det hela var mycket trevligt, lärorikt och gott!

Curry nam nam.

Söndag eftermiddag sändes den årliga Oskarsgalan. Hade förhoppningen om att det skulle funka att se galan via nätet... men det visade sig att det går, bara man betalar. Vi har ingen TV nämligen. Följde ändå showen under alla de timmar den pågick, via Oscar.com. Där haglade liveuppdateringarna och det var nääästan som att vara med på plats, men bara nästan. Hugo fick ju många priser. Vet inte om jag håller med riktigt där. En bra och sevärd film, helt klart. Men SÅ bra?

Smått besviken:

Vill också glänsa på gala men istället ligger jag här och tittar på lillskärmen.
Otroligt oglammigt.
Foto: Mr J

(Kryddbild härifrån: Färgrika Indien )

Val och kval & Mona Lisa.


Oj så gott! Gånger 2 till och med. Restaurangen Mona Lisa i Little Italy... ja, jag vet... fantasifullt namn på en italiensk restaurang och minst lika fantasifull inredning (Mona Lisa) lagade till den mest superba pizzan och till det ett glas jordigt rött. Så gott men såå mättande. Men det hindrade mig inte från att nu igen, samma kväll, precis nyss, strax innan läggdax, smällde i mig lite till av denna pizzan (doggy bag med hem) med "fresh garlic" på. Mmmmm, vad det ska dofta härligt från mig nu. Sweet lovin' on a Saturday night. Oh my. Oh nej. Det får nog hia sig. Jag älskar pizza. Så prio ikväll, vitlökspizzan.

I övrigt delar jag och maken grubblerier så det förslår. Det är kanske inte så lång tid kvar här i USA, för oss. Jobbkontrakt och visum lider mot sitt slut. Vad har vi för alternativ? Vad vill vi? Vad kan vi göra? Ja ungefär så. Det var den korta versionen. Det kommer mera.

Carrot cake.

Lördag. Den bästa dagen på hela veckan. Eller? Vilken är den bästa dagen på veckan enligt er?

Morgonen bestod av intervallträning.
Kvällen består i att baka en av mina favoritkakor: morotskaka!


Mumsfillibabba.


Belgisk våffla. Champange. Barnmat på burk. Gud så gott.

Blåbärsdröm.


Blåbärsdröm borde de heta. Ser däremot inte alls så goda ut som dom faktiskt är.

Blåbär är nyttigt. Frågan är hur nyttigt det är med muffins med blåbär i?
Dessa muffins var min mans last under lååång tid, men han har nog förätit sig lite på dem som det verkar. Jag kan härmed erkänna att jag stolt har tagit över stafettpinnen då det kommer till den där lasten. Dom är så otroooligt goda - "trots" SOCKER strösslet. Kostar cirka 16 svenska kronor för ett 4-pack. Fan ta mig.

UPDATE 1: I sammanhanget bör nämnas, min man, tillika "jag har förätit mig på de där muffinsen"- mannen, verkar inte vara så föräten då det kommer till kritan trots allt. Han bokstavligen åt ur min hand igår. Glupskt. Och så fort jag vände bort blicken, krympte min muffins. Konstigt. Mycket konstigt.

UPDATE 2: Och nej det är inte fint att svära. Jag vet det pappa.

UPDATE 3:
Och där försvann den sista muffinsen. Det var inte jag som åt den...

40 minuter --> Mexicofeeling

Vi har hittat en mexikansk liten kiosk som bjuder på de mest godaste burritos. Vegetariska alternativ finns, förstås. Vi var där igår. Bussresan tar nästan 40 minuter dit och 40 minuter hem (ja, lika långt dit som hem alltså) men det är värt varenda minut på en trång svettig buss. Det är billigt också. Superbilligt. Supergott. Tyvärr får jag alltid ont i magen efteråt. Men skyller det på magen. Inte på maten eller stället.


Jag ställer upp på en mat-i-munnen-bild. Glupskt.


J tittar på menyn och undrar: har dom pommes???


Pryd som han är, ingen mat-i-munnen-bild. Däremot knipa ihop den till ett
russin, det kan han! Söta Stor-J i sin favoritskjorta (för er som inte vet och inte
har sett den förut...).

Blåbärspaj.

Kontrar jag med.


Jätteblåbär.


Hoppas det ska smaka med en liten kaka.

RSS 2.0